Att släppa taget och låta Olga gå över regnbågsbron kändes fruktansvärt tungt, hon var en
stor personlighet och en lysande stjärna hos oss på kennel Carmbull. Sorgen gör ont men
vi vet att snart har vi de varma, glada, tokroliga minnena att glädja oss åt - som t ex
hennes envetna krafsande och tjatande på varenda besökare " Hörru du" - tycktes hon
säga: "om du ändå bara ska sitta där och prata så kan du väl klia på mig samtidigt, du
pratar väl inte med handen heller, och så gör du ju lite nytta - snäääälllllaaa, snääällllaaa!"
Eller när hon handlöst kastade sig på rygg "för vem som helst" och tiggde om lite kli på
magen.
Och ALLA som blev utsatta för hennes dyrkan trodde sig speciellt utvalda - att det var just
han eller hon som Olga fattat ett så glödande och intensivt tycke för.
Hennes milda framtoning dolde även en dam med mycket bestämda åsikter, hon var otroligt
snäll och tillåtande mot valpar och halvvuxna "ligister" men Gud nåde den som bar sig illa
åt, då kunde Olgas humör skrämma slag påvem som helst .
Olgas korrekta namn var SUCH SV-01 WV-08 Intarsia Mdm Kollontaj.
Genom åren gav hon oss 4 valpkullar som hon pluppade ur sig lätt och behändigt. Hon
började försiktigt - med en valp, liksom för at t prova på. I de övriga 3 kullarna klämde
hon till med 9, 12 och 10 valpar - och jag är säker på att det är något slags rekord.
Olga kommer alltid att ha en särskild plats i våra hjärtan och även om vi unnar henne
att njuta på de gröna ängarna så fattas hon oss.